fbpx
En del av

En del av 

Johns hälsoresa med IBS

John fick hjälp av sin arbetsgivare att få behandling av Wholesum, då sjukfrånvaron var närmare 30% och inga besök i sjukvården hade lett till någon hjälp. 

När John kom till Wholesum hade han haft ca 2 års uttalade besvär med Magknip och smärta i magen, när toabesöken slutligen blev ca 6-7 per dag var de som oftast långa och uttömmande och begränsade honom både i arbetet och privat.

Han upplevde ingen energi och hade det jobbigt att försöka hålla i vardagen och upplevde att det var väldigt svårt att hålla sig frisk. När John försökte med att träna blev återhämtningen närmare 10 dagar lång innan han orkade att träna igen.  Detta ledde till återkommande sjukskrivningsperioder och ett allt sämre mående.

John hade under denna tid sökt Vårdcentral vid flera tillfällen, blodprover och röntgenundersökningar gjordes men han fick inget konkret besked om vad han kunde få för hjälp. Under denna period gick han ut från vårdcentralen med olika känslor som att  ” inte bli trodd på de symtom man har” ” Tycker att man gnäller”” Den här generationen…”

Idag efter återbesök och efter Funktionsmedicinsk behandling, kost och hälsocoaching  upplever John att han är stabil i sin mage, han har ingen smärta längre, mer energi och dom flesta symtom är borta. Han har ett normalt toalettbesök per dag. Han orkar träna igen och har inte någon lång återhämtningsperiod som tidigare.

Johns upplevelse av Wholesum var att han för första gången fick förståelse och hjälp för sina problem och genom sin berättelse vill han låta andra med liknande problem veta att det finns hjälp att få.

Har du problem med din mage? Eller har du en medarbetare som ofta är sjukskriven?

Kontakta oss för kostnadsfri konsultation så kan vi berätta mer om hur vi kan hjälpa dig.

Vad är SIBO?

SIBO är ett vanligt tillstånd som innebär att du har en överväxt av bakterier i tunntarmen, som nar normalt återfinns i tjocktarmen. Bakterierna i tarmen hamnar i obalans och överväxten skapas.

Symptom kopplade till SIBO är ex:

  •  Illamående
  • Huvudvärk
  • Gaser
  • Uppblåsthet
  • Trötthet
  • Magont
  • Diarré och/eller förstoppning

SIBO orsakar IBS-symptom och många gånger är det SIBO som är grundorsaken till IBS.

Orsakerna till att man får SIBO är många ex:

  •  Kronisk stress
  • Stillasittande livsstil
  • Antibiotika
  • Alkoholintag
  • Dygnsrytmstörningar
  • Dåliga kostvanor

Det går att behandla SIBO. Kontakta oss så berättar vi hur vi kan hjälpa dig.

Vad är skillnaden mellan att ta blodprover inom Funktionsmedicin och Sjukvården?

En viktig skillnad mellan funktionsmedicin och traditionell medicin är vilka typer av blodprover vi väljer och hur vi tolkar blodprovssvaren – inom funktionsmedicinen tar vi oftast fler analyser ex. fler vitaminer och mineraler.
Vid svar av blodprover inom sjukvården så rapporteras dessa inom referensintervall, dessa baseras på värden som hämtats från individer som ingår i en population som idealt sett är friska.
Vi använder oss av sjukvårdens bredare referensintervall men har snävare beslutsgränser det vi kallar ”Optimalt intervall” eller patientens eget normalområde.

”Patientens eget normalområde är alltid snävare än referensintervallet.” Källa Synlab om referensintervall.

Vid svar av blodprover inom sjukvården så rapporteras dessa inom referensintervall, dessa baseras på värden som hämtats från individer som ingår i en population som idealt sett är friska.
De optimala intervallet varierar för olika mätvärden och är inte en exakt vetenskap men om man har ett startvärde för en patient kan man upptäcka avvikelser från det värdet över tid, till exempel vid årliga hälsokontroller

Vad menas med ”referensintervall” och ”beslutsgränser” ”optimalt intervall”

  • Referensintervall: Exempelvis Blodvärde/ Hb för en kvinna i 65 års ålder är referensintervallet 117-153. Detta betyder att 95%av alla i referensgruppen hade värden inom detta intervall.
  • Beslutsgränser är däremot resultat från kliniska studier där man tar hänsyn till vilka värden som förknippas med ökad risk för sjuklighet och/eller dödlighet över tid. Ett exempel där beslutsgränser är viktigare än referensintervall i rutinsjukvården är faste-blodsocker (fP-glukos) och långtidsblodsocker (B-HbA1c).
    Beslutsgränser spelar en viktig roll i sjukvården när det gäller diagnostisering, att ta ställning till olika utredningar, val av behandling, prognoser och riskbedömningar.
  • Optimalt referensvärde är en snävare beslutsgräns, vårt mål inom funktionsmedicinen är att de underliggande systemen ska fungera optimalt.

Att använda det ”Optimala referensvärdet” ger våra patienter ett bättre resultat än om man bara använder sig av de bredare referensintervallen.

Inom Funktionsmedicinen är varje patient unik med sin egna biokemi och inte ett medelvärde. Att se till helheten är en viktig del för den individuella bedömningen och åtgärderna. Det optimala referensintervallet varierar för olika mätvärden och är inte en exakt vetenskap men om vi har ett startvärde för en patient kan man upptäcka avvikelser från det värdet över tid, till exempel genom årliga hälsokontroller.

”…Kliniskt relevanta koncentrationsförändringar av en komponent kan alltså upptäckas betydligt tidigare om man jämför en individs resultat över tid, än om man jämför med referensintervallet…” Källa Synlab om referensintervall.

Detta ligger helt i linje med det starkt individualiserade arbetssätt som används inom precisionshälsa och funktionsmedicin.

Inom Wholesum använder vi oss av två ackrediterade laboratorier för blodprover; Unilabs samt Synlab.

Precisionshälsa det nya normala?

Äntligen har funktionsmedicin/precisionshälsa kommit upp i debatten genom en artikel i Aftonbladet (här). Det är ett flertal namnkunniga som skrivit under debattartikeln som behandlar ämnet. Men vad är då funktionsmedicin/precisionshälsa? 

Helt kort handlar det om att gå till grunden, dvs ta reda på så mycket som möjligt om patienten och därefter komma fram till en så exakt diagnos som möjligt, vilket även möjliggör val av en mer exakt behandling. Vad är då syftet med funktionsmedicin/precisionshälsa? 

Vi vill ha en mer jämlik hälsa och det kan vi få genom att använda all data om patienten, som exempelvis individens biologi, livsstil, miljö, mm. Detta arbetssätt ger oss underlaget till att förebygga, diagnostisera och behandla med precision, dvs vi utgår ifrån patientens egna förutsättningar!

Sömn

  • Hur många timmars sömn behöver jag?
  • Vad är det som orsakar mina sömnproblem?
  • Finns det något som jag själv kan göra?

Vi har samlat fakta och tips på hur du kan få en bättre nattsömn och förhoppningsvis förstå varför sömnproblem uppstår.

Något som avgör hur mycket sömn du behöver beror på hur effektiv din sömn är, det vill säga hur stor andel av din sömn som är djupsömn. Djupsömnen är det viktigaste sömnstadiet eftersom det är då våra celler förnyas och nervsystemet kopplar av. Under drömsömnen (REM sömnen) sorteras vårt minnesmaterial som vi samlat på oss under dagen. Djupsömnen försämras av bl a alkohol, stress och sömnmedel. För att förbättra djupsömnen är det bra att tex göra lugnande kroppsövningar som yoga och qigong eller varför inte en stillsam promenad innan man går och lägger sig. Det är också bra att skriva ner orostankar och idéer som snurrar runt vid läggdags så stannar de oftast på papperet så att man kan släppa tankarna och somna gott.

En övning du kan testa själv är ”andningstriangeln” Lägg dig ner och blunda och föreställ dig en triangel. Tänk dig att andningen följer formen av triangeln. Vänster sida- andas in. Höger sida- andas ut. Botten- håll andan. Upprepa övningen 8-10 gånger tills du känner att kroppen slappnar av.

Hur mycket sömn som just du behöver beror på vad du behöver för att förbli pigg och klara av dagen. Forskning visar att 7-8 timmars ostörd sömn är optimalt för vuxna. Prioritera din sömn!

Dygnsrytmen styrs av hormoner som varierar i styrka beroende på var på dygnet vi befinner oss och kallas den cirkadianska rytmen. De två hormoner som främst styr vår dygnsrytm är kortisol och melatonin. Det bästa för god sömn är att lägga sig och stiga upp på samma tid oavsett om det är vardag eller helg. Då ställs vår inre klocka rätt och vi slipper att ligga vaken längre stund när helgen är över och det är dags att börja jobba igen. Det samma gäller även vilken tid på dygnet som vi äter och att vår matsmältning går ner under kvällen, vilket sker 2-4 timmar innan vi somnar. Vi har sämre förmåga att smälta mat som vi äter sent på kvällen och den stör då vår nattsömn.

Har du besvär med sömnen börja med att skriva sömndagbok och gör de förändringar som påverkar dig negativt.

Ta kontakt med sömncoach Maria Sjöberg på Wholesum för mer stöd och hjälp!

Obalans i tarmfloran hos patienter med kronisk trötthet

I en studie på patienter med kronisk trötthet undersöktes deras uppsättning av bakterier och andra mikroorganismer i tarmen och munhålan. Vid denna studie upptäckte man att patienterna med kronisk trötthet hade en obalans mellan bakterierna i tarmen och i munnen jämfört med friska personer.

Det visade sig att det fanns bakterier i för stor mängd hos denna patientgrupp, speciellt bakterien bacteroides. Problemet är att bakterier i normalomfattning inte är skadliga, men om de får växa för mycket blir den skadlig! Inte nog med att den förökar sig, den konkurrerar dessutom ut nyttiga bakterier samtidigt som den producerar gifter som skadar tarmen och orsakar inflammation och immunreaktioner.

Vad innebär då detta?

Jo studien visade att patienterna hade höga halter av glutaminsyra och låga halter av alfa-tokoferol (typ av E-vitamin) vilket stödjer en teori att det finns en autoimmun komponent i utvecklingen av kronisk trötthet.

Ytterligare studier behövs för att bättre förstå om förändringarna i mikrobiella sammansättning är orsak eller konsekvens av uppkomsten av CFS/ME och om de är relaterade till något av de flera sekundära symtomen.

Källa: Potential role of microbiome in Chronic Fatigue Syndrome/Myalgic Encephalomyelits (CFS/ME)

Du hade aldrig behövt bli sjukskriven

Åtminstone inte i de flesta fallen. Hade du brutit benet eller råkat ut för en oförutsedd olycka är det en sak, men faktum är att nästan alla arbetsrelaterade sjukskrivningar hade kunnat undvikas med en proaktiv och integrerad företagshälsovård på arbetsplatsen.

Stressrelaterad ohälsa – utmattningssyndrom, är den vanligaste psykiatriska diagnosen och utgör ca 40% av alla sjukskrivningar. För knappt två decennier sedan fanns ingen diagnos för detta tillstånd, men idag skjuter antalet utmattningssyndrom i höjden samtidigt som den kryper ned i unga åldrar.

Så, vad kan vi göra förutom att slå hål på kravbubblan och samhällets höga förväntningar? En del av svaret är arbetsgivare som förstår vikten av att investera i dig som anställd. Arbetsgivare som förstår vilka möjligheter en proaktiv och nytänkande företagshälsovård kan innebära för sina anställda. Det handlar inte om att ta hand om personalen när de redan har gått in i väggen, det handlar om hjälpa dem att undvika den.

En långtidssjukskrivning kan ur ett företagsperspektiv bli en dyr historia, men du som anställd förtjänar mer än att ses som en obekväm kostnad när det redan är försent. Du förtjänar att sätta hälsosamma förväntningar och krav på dig själv. Du förtjänar att få rätt verktyg till en förbättrad hälsa och livsstil, oavsett om det är din arbetsgivare eller du själv som investerar i den ????

7 tips för bättre hudhälsa

Huden är inte bara vårt största organ, det är också ett aktivt organ med det mycket viktiga jobbet att avgifta! Huden är en naturlig barriär mot gifter men kan även frigöra gifter genom t.ex. svettning.

Forskning visar att underliggande tarmdysfunktioner som läckande tarm, jästöverväxt, SIBO (tunntarmsbakterieöverväxt) och mikrobiomobalans (dysbios) alla bidrar till dålig hudhälsa. Många gånger kan vår hud återspegla vår inre hälsa.

Några användbara tips för att förbättra din hudhälsa!

???? Undvik mat som skadar huden:
Socker, inklusive för många naturliga sötningsmedel som kokossocker och honung, kan avsevärt bidra till en dålig hy.

???? Upptäck dina matintoleranser:
Varje individs biokemi är unik – och det är också matintoleranser samt matkänslighet.

???? Lugna, reparera och förhindra hudskador med kokosolja:
Kokosolja är inte bara ett utmärkt och hälsosamt val för matlagning, den är också antimikrobiell, vilket gör den till ett utmärkt val för sminkborttagning eller fuktkräm.

???? Ät probiotika:
Fermenterad mat innehåller de nyttiga bakterierna som är hjälpsamt för en god tarmhälsa. Livsmedel som surkål, kimchi och kefir kan ge en daglig dos av tarmförstärkande bakterier.

???? Lägg till en boost av biotin:
Biotin är ett B-vitamin som hjälper din kropp att framställa fettsyror som bl.a arbetar för att skydda huden från hårda miljöfaktorer. Du kan ta biotintillskott men kan även få i dig biotin genom livsmedel som ex. avokado, vildfångad fisk, gräsmatad nötlever och ägg.

???? Få koll på dina hormoner:
Hormonobalanser kan bidra till hudproblem – för att få en bättre förståelse för vad som är i obalans behövs en ordentlig utredning och provtagning.

???? Läk din tarmflora:
Forskning visar att hälsan i din tarm påverkar nästan alla områden av din hälsa – inklusive huden. Så varför inte börja där? Utred dig för SIBO eller svampinfektioner så som Candida. Tarmfloran har en signifikant påverkan på vår hudhälsa!

Därför är du trött

Kronisk trötthet är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker vård. Ofta ser blodvärdena “bra” ut och du blir hemskickad.

Inom funktionsmedicinen tittar vi på vanliga mätvärden som järn, B12, folat, D-vitaminstatus och sköldkörtelfunktion men går även ned på djupet för att få en helhetsbild:

????  Inom funktionsmedicinen siktar vi mot optimala näringsvärden och inte en lägstanivå

????  Sköldkörtelfunktionen kan påverkas av problematik i levern eller i mag- och tarmkanalen då det är där konverteringen av sköldkörtelhormon T4 och T3 sker

????  Obalans i binjurarna samt könsceller påverkar dina energinivåer och din ämnesomsättning

???? Hormonella förändringar och obalanser kan bidra till trötthetssyndrom

???? Dysbios eller infektion i mag- och tarmkanalen är ofta kopplat till kronisk trötthet

????  Inflammation påverkar strukturer i hjärnan som gör att vi känner trötthet och brist på fysisk och psykisk ork

Genom att skapa en helhetsbild kan vi identifiera vilka grundorsaker som bidrar till trötthetssymptomen. Därefter gör du tillsammans med din läkare och sjuksköterska en handlingsplan så att vi steg för steg kan hjälpa dig mot ett energifyllt liv igen! ????

Kom i kontakt